Arbetsmiljö och straffansvar

Vem är Arbetsmiljöansvarig på en arbetsplats?

Arbetsgivaren har alltid det yttersta ansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats. Detta ansvar kan inte överlåtas, men arbetsgivaren kan delegera arbetsmiljöuppgifter till chefer eller andra personer i organisationen. Den som får uppgifterna måste ha tillräckliga befogenheter och resurser för att kunna utföra dem.

Lagstiftningen bygger på en tydlig ansvarsfördelning:

• Arbetsgivaren: Har huvudansvaret och är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att förebygga ohälsa och olycksfall. 
• Chefer och arbetsledare: Ansvarar för arbetsmiljön inom sina respektive områden genom delegerat ansvar. 
• Skyddsombud: Utses av facket eller arbetstagarna för att företräda de anställda. De har inte det formella arbetsmiljöansvaret, men har rätt att vaka över att arbetsgivaren uppfyller lagens krav.

Vem räknas som arbetsgivare?

Enligt arbetsmiljölagen (AML) räknas den fysiska eller juridiska person som har slutat ett anställningsavtal med en arbetstagare som arbetsgivare. Det innebär att det är själva organisationen, företaget, myndigheten eller kommunen som juridiskt sett är arbetsgivare – inte den enskilda chefen.

Vem omfattas av begreppet?

• Företag och bolag: Alla privata aktörer, oavsett om det är ett aktiebolag, handelsbolag eller en enskild firma. 
• Offentliga verksamheter: Kommuner, regioner, statliga myndigheter och verk. 
• Privatpersoner: En privatperson som anställer någon (renovering) blir juridiskt sett arbetsgivare. 
• Inhyrande företag (Kundföretag): Vid inhyrning av personal har det företag som leder och fördelar det dagliga arbetet ett delat och direkt arbetsmiljöansvar för konsulterna på plats.

Skillnaden mellan arbetsgivare och chef

Det är arbetsgivaren (organisationen) som bär det yttersta civilrättsliga och ekonomiska ansvaret för att följa arbetsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM).

Eftersom en juridisk person inte kan utföra det praktiska arbetet själv, ska arbetsgivaren fördela arbetsmiljöuppgifterna till chefer, arbetsledare eller andra anställda i verksamheten. Det är först vid ett eventuellt arbetsmiljöbrott (straffansvar enligt brottsbalken) som ansvaret kan bli personligt för en enskild chef, förutsatt att denne har fått tydliga uppgifter, befogenheter och resurser.

Hur måste en skriftlig uppgiftsfördelning se ut?

För att en skriftlig uppgiftsfördelning ska vara juridiskt giltig vid en granskning från Arbetsmiljöverket eller en åklagare räcker det inte med ett enkelt papper. Dokumentet måste uppfylla de hårda krav som ställs i föreskriften AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Lagen kräver att dokumentationen tydligt visar att mottagaren faktiskt kan och får utföra uppgifterna. 

Följande delar måste finnas med och uppfyllas för att uppgiftsfördelningen ska hålla juridiskt:

1. Det måste riktas till en namngiven person (eller specifik befattning)

• Uppgifterna ska fördelas till en bestämd fysisk person (t.ex. "Johan Johansson") eller till en mycket tydlig befattning (t.ex. "Platschefen på fabrik X"). 
• Det är inte giltigt att fördela uppgifter till en hel grupp, till exempel "ledningsgruppen" eller "skiftlagen".

2. Tydligt preciserade arbetsmiljöuppgifter

• Det måste stå exakt vad personen ska göra. Allmänna fraser som "ansvarar för säkerheten" är för luddiga och blir ogiltiga vid en granskning. 
• Specificera konkreta uppgifter, exempelvis: leda skyddsronder, göra riskbedömningar inför förändringar, introducera nyanställda eller följa upp handlingsplaner.

3. De tre pelarna: Befogenheter, Resurser och Kunskap
Detta är den absolut viktigaste delen. Dokumentet måste visa att den anställde har getts rätt förutsättningar: 

• Befogenheter (Rätt att fatta beslut): Personen måste ha rätt att stoppa ett farligt arbete eller stänga av en trasig maskin utan att behöva fråga om lov. 
• Resurser (Tid och pengar): Personen måste ha en budget för att åtgärda risker, tillgång till skyddsutrustning samt tillräckligt med tid avsatt i sin arbetsvecka för att hinna med arbetsmiljöarbetet. 
• Kunskap (Kompetens): Det ska framgå att personen har adekvat utbildning om arbetsmiljölagstiftningen samt de specifika fysiska, organisatoriska och sociala risker som finns i verksamheten.

4. Rätten att returnera uppgiften 

• Dokumentet bör innehålla en klausul eller rutin för hur personen kan returnera uppgiften. 
• Om mottagaren märker att resurserna dras in, eller att tiden inte räcker till, måste hen ha rätt att skriftligen lämna tillbaka arbetsmiljöuppgiften till den högsta ledningen. Då faller ansvaret omedelbart tillbaka på arbetsgivaren (VD/styrelse).

5. Underskrift och bekräftelse

• Dokumentet ska skrivas under av både den som fördelar uppgiften (t.ex. VD) och den som tar emot den.• Genom underskriften bekräftar mottagaren att de har förstått uppdraget och att de anser sig ha tillräckliga befogenheter, resurser och kunskaper för att klara av det.

(Observera att en skriftlig fördelning enligt lag är ett absolut krav för alla verksamheter med 10 eller fler anställda, men rekommenderas starkt även för mindre företag)

Hur fördelas straffansvaret om en olycka skulle ske?

Om en allvarlig arbetsplatsolycka sker utreds händelsen av Polisen och en särskild miljöåklagare för att se om ett arbetsmiljöbrott har begåtts enligt brottsbalken.
Eftersom en olycka alltid drabbar en människa, delas straffansvaret upp i två olika spår: ett personligt straffansvar för individen och ett ekonomiskt straff för företaget.

1. Det personliga straffansvaret (Fysisk person)
Ett fängelsestraff eller personliga böter kan aldrig utdömas till ett företag, utan måste alltid riktas mot en levande människa (fysisk person). Åklagaren letar efter den person i organisationen som har haft befogenhet, resurser och kunskap att förhindra olyckan, men som har brustit i sitt ansvar.

• Vem ställs till svars? Det är inte automatiskt VD:n eller styrelsen. Om företaget har gjort en tydlig uppgiftsfördelning (delegering) kan ansvaret ligga på en platschef, arbetsledare eller avdelningschef. 
• Vad krävs för att dömas? Åklagaren måste bevisa att personen har varit oaktsam (vårdslös). Det kan handla om att chefen har struntat i att riskbedöma ett farligt moment, inte åtgärdat en känd maskinbrist, eller inte gett de anställda rätt skyddsutrustning. 
• Straffet: Om personen fälls för arbetsmiljöbrott (vållande till kroppsskada eller vållande till annans död) blir straffet personliga dagsböter eller fängelse (upp till två år, eller sex år vid grovt brott). Detta registreras i personens belastningsregister.

2. Det ekonomiska straffet för företaget (Juridisk person)

Även om ett aktiebolag inte kan sättas i fängelse, ska verksamheten drabbas ekonomiskt om man inte skött arbetsmiljön. Detta kallas för företagsbot. 

• När döms det ut? En företagsbot krävs nästan alltid av åklagaren parallellt med den personliga utredningen om brottet har begåtts i utövningen av näringsverksamheten. 
• Vem betalar? Det är den juridiska personen (aktiebolaget) som betalar boten. Ägarna blir inte personligen betalningsansvariga med sina privata pengar. 
• Belopp: Företagsboten ligger på lägst 40 000 kronor och kan gå upp till 10 miljoner kronor (och i extremt grova fall upp till 100 miljoner kronor), beroende på företagets storlek och hur allvarlig bristen varit.

Vad händer med den anställde?

Om den anställde har skadat sig på grund av att hen medvetet brutit mot tydliga säkerhetsregler (och chefen har gjort allt rätt), faller oftast straffansvaret bort för arbetsgivaren. Det kallas att arbetstagaren har handlat helt på eget bevåg. Den skadade anställde får dock i regel ändå ersättning via den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen (TFA/Försäkringskassan).